Biologi (GRGRBIO01)

Om ämnet

Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda områden som naturbruk, miljö och häl­sa. Med kunskaper om naturen och människan får människor redskap för att påverka sitt eget välbefinnande, men också för att kunna främja hållbar ut­veckling.

Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till att eleverna utvecklar nyfikenhet på och intresse för att veta mer om sig själva och omvärlden. Eleverna ska där­för ges möjligheter att ställa frågor om naturen och människan utifrån egna upp­levelser och aktuella händelser. Undervisningen ska bidra till att eleverna ut­vecklar kunskaper om naturen och människokroppen samt ge dem förut­sätt­ningar att använda biologins begrepp och förklaringsmodeller för att beskriva och förklara biologiska samband. Eleverna ska få inblick i naturvetenskapens världs­bild med evolutionsteorin som grund och kan på så sätt utveckla sin för­måga att skilja mellan naturvetenskapliga och andra sätt att beskriva och för­klara omvärlden.

Genom undervisningen ska eleverna ges möjligheter att använda kun­skaper i biologi för att formulera egna och granska andras argument. Däri­ge­nom ska eleverna utveckla sin förmåga att kommunicera samt hantera prak­ti­ska och etiska valsituationer i frågor som rör miljö och hälsa. Eleverna ska även ges förutsättningar att söka svar på ämnesspecifika frågor med hjälp av oli­ka typer av källor. På så sätt ska undervisningen bidra till att eleverna ut­veck­lar ett kritiskt tänkande och tilltro till sin förmåga att hantera frågor som rör naturvetenskap och som har betydelse för dem själva och samhället.

Undervisningen ska även ge eleverna förutsättningar att söka svar på frågor om naturen och människan med hjälp av egna systematiska undersökningar. På så sätt ska eleverna ges möjligheter att utveckla förståelse för att på­ståen­den kan prövas och att kunskaper i biologi växer fram med hjälp av natur­veten­skapliga arbetsmetoder. I det praktiska arbetet ska eleverna även ges möj­ligheter att utveckla färdigheter i att hantera material, utrustning och digi­tala verktyg.

Undervisningen i ämnet biologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla

• kunskaper om biologins begrepp och förklaringsmodeller för att beskriva och förklara samband i naturen och människokroppen,
• förmåga att använda biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör miljö och hälsa, och
• förmåga att genomföra systematiska undersökningar i biologi.

Innehåll

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

I årskurs 1–3

Året runt i naturen

• Årstidsväxlingar i naturen. Några djurs och växters livscykler och an­pass­ningar till olika livsmiljöer och årstider.
• Djur, växter och svampar i närmiljön, hur de kan grupperas samt namn på några vanligt förekommande arter.
• Enkla näringskedjor som beskriver samband mellan organismer i eko­sys­tem.

Kropp och hälsa

• Några av människans organ, deras namn och översiktliga funktion.
• Människans upplevelser av ljus, ljud, värme, smak och doft med hjälp av oli­ka sinnen.
• Betydelsen av kost, sömn, hygien, motion och sociala relationer för att må bra.

Kraft och rörelse

• Tyngdkraft, tyngdpunkt, jämvikt, balans och friktion som kan upplevas och obser­veras vid lek och rörelse.
• Solsystemets himlakroppar och deras rörelser. Människan i rymden.

Material och ämnen

• Hur material kan sorteras efter några egenskaper, till exempel utseende, om de är magnetiska och om de flyter eller sjunker i vatten. Hur materialen kan åter­vinnas.
• Några blandningar och hur de kan delas upp i sina olika beståndsdelar, till exempel genom avdunstning och filtrering.
• Vattnets olika former: fast, flytande och gas. Avdunstning, kokning, kon­den­sering, smältning och stelning.

Systematiska undersökningar

• Enkla fältstudier, observationer och experiment. Utförande och do­ku­men­ta­tion av undersökningarna med ord, bilder och digitala verktyg.
• Några berättelser om hur naturvetenskaplig kunskap vuxit fram.

Undervisningen i biologi ska behandla följande centrala innehåll

I årskurs 4–6

Natur och miljö

• Vad liv är och hur livets utveckling kan förklaras med evolutionsteorin. Bio­logisk mångfald och organismers anpassningar till miljön.
• Näringskedjor och kretslopp i närmiljön. Djurs, växters och svampars sam­spel med varandra och hur några miljöfaktorer påverkar dem. Fotosyntes och cellandning.
• Hur djur, växter och svampar kan identifieras och grupperas på ett syste­ma­tiskt sätt, samt namn på några vanligt förekommande arter.
• Människans beroende av och påverkan på naturen med koppling till natur­bruk, hållbar utveckling och ekosystemtjänster. Naturen som resurs och vårt ansvar när vi nyttjar den.

Kropp och hälsa

• Människans organsystem. Några organs namn, utseende, placering, funk­tion och samverkan.
• Några vanliga sjukdomar och hur de kan förebyggas och behandlas. Hur den psykiska och fysiska hälsan påverkas av levnadsförhållanden, kost, sömn, hygien, motion och beroendeframkallande medel.
• Människans pubertet, reproduktion, sexualitet och identitet samt frågor om rela­tioner, kärlek och ansvar.

Systematiska undersökningar och granskning av information

• Fältstudier och experiment med såväl analoga som digitala verktyg. Plane­ring, utförande, värdering av resultat samt dokumentation med ord, bilder och tabeller.
• Några upptäckter inom biologiområdet och deras betydelse för människans lev­nads­villkor och syn på naturen.
• Kritisk granskning och användning av information som rör biologi.

I årskurs 7–9

Natur och miljö

• Livets uppkomst, utveckling och mångfald samt evolutionens mekanismer. Arvs­massans egenskaper och förhållandet mellan arv och miljö.
• Några gentekniska metoder samt möjligheter, risker och etiska frågor kopp­lade till genteknik.
• Lokala och globala ekosystem. Sambanden mellan populationer och till­gäng­liga resurser. Fotosyntes, cellandning, materiens kretslopp och ener­gins flöden.
• Människans påverkan på naturen lokalt och globalt samt hur man på individ- och samhällsnivå kan främja hållbar utveckling. Betydelsen av bio­logisk mångfald och ekosystemtjänster.

Kropp och hälsa

• Kroppens celler samt några organ och organsystem och deras uppbyggnad, funk­tion och samverkan.
• Virus, bakterier, infektioner, smittspridning och antibiotikaresistens. Hur infek­tionssjukdomar kan förebyggas och behandlas.
• Hur den psykiska och fysiska hälsan påverkas av levnadsförhållanden, kost, sömn, motion, stress och beroendeframkallande medel samt hur häl­so­problem kan begränsas på individ- och samhällsnivå.
• Människans reproduktion, sexualitet och identitet samt frågor om rela­tioner, kärlek, ansvar, samtycke och ömsesidighet. Sexuellt överförbara sjukdomar och preventivmedel.

Systematiska undersökningar och granskning av information

• Fältstudier och experiment med såväl analoga som digitala verktyg. Formu­lering av undersökningsbara frågor, planering, utförande, värdering av resultat samt dokumentation med bilder, tabeller, diagram och rapporter.
• Sambandet mellan biologiska undersökningar och utvecklingen av begrepp och förklaringsmodeller. De biologiska förklaringsmodellernas historiska fram­växt, användbarhet och föränderlighet.
• Informationssökning, kritisk granskning och användning av information som rör biologi. Argumentation och ställningstaganden i aktuella frågor som rör miljö och hälsa.