Samhällskunskap, GRGRSAM01

Om ämnet

Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och ut­vecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möj­ligheter och problem kopplade till globalisering, interkulturella relationer och digitalisering. Kunskaper om samhället ger oss verktyg så att vi kan orien­te­ra oss i en komplex värld, ta ansvar för vårt handlande och främja hållbar ut­veckling.

Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska syfta till att eleverna utvecklar för­trogenhet med demokrati och mänskliga rättigheter. Den ska bidra till att ele­verna tillägnar sig kunskaper om värden och principer som utmärker ett demo­kratiskt samhälle samt om demokratiska processer och arbetssätt. På så sätt ska undervisningen ge eleverna förståelse för vad det innebär att vara en ak­tiv och ansvarstagande medborgare.

Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förståelse för hur indi­vi­den och samhället påverkar varandra. Därför ska eleverna ges förut­sätt­ningar att utveckla kunskaper om sociala, ekonomiska, politiska, rättsliga och me­diala förhållanden och strukturer i samhället. Vidare ska undervisningen ge eleverna förutsättningar att utveckla förståelse för sina egna och andras lev­nads­villkor och hur de kan påverkas av faktorer som kön och socio­ek­ono­misk bakgrund.

Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att analysera samhälls­frå­gor ur olika perspektiv samt möjlighet att utveckla förståelse för hur olika int­ressen och åsikter uppstår och kommer till uttryck. Eleverna ska också ges verk­tyg att kritiskt granska hur olika aktörer försöker påverka samhälls­utveck­lingen genom information, ståndpunkter och argument i olika sammanhang och källor. Genom undervisningen ska eleverna vidare ges möjlighet att uttrycka och pröva sina ställningstaganden i möten med andra uppfattningar. Däri­genom ska eleverna stimuleras att engagera sig och delta i ett öppet menings­utbyte om samhällsfrågor.

Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska ge eleverna förutsättningar att utveckla

• kunskaper om demokratiska värden och beslutsprocesser samt om mänskliga rättigheter,
• kunskaper om sociala, ekonomiska, politiska, rättsliga och mediala förhållanden och strukturer i samhället, och
• förmåga att analysera samhällsfrågor ur olika perspektiv och kritiskt granska hur de framställs i olika källor.

Innehåll

Undervisningen i de samhällsorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

I årskurs 1–3

Att leva tillsammans

• Migration inom ett land och mellan länder. Vad detta kan ha för orsaker och få för konsekvenser.
• Skildringar av människors levnadsvillkor förr i tiden, till exempel i barn­litte­ratur, sånger och filmer. Minnen berättade av människor som lever nu.
• Samtal om och reflektion över moraliska frågor och livsfrågor med be­ty­del­se för eleven, till exempel kamratskap, könsroller och döden.
• Samtal om och reflektion över normer och regler i elevens livsmiljöer, däri­bland i skolan och i digitala miljöer.
• Trafikregler och hur man beter sig i trafiken på ett säkert sätt.

Att leva i närområdet

• Några utmärkande drag i närområdets natur- och kulturlandskap. Spår av den senaste istiden.
• Hemortens historia och vad närområdets platser, byggnader och vardagliga före­mål kan berätta om livet där under olika tider.
• Kristendomens roll i skolan och på hemorten förr i tiden.
• Centrala samhällsfunktioner, till exempel sjukvård, räddningstjänst och sko­la.
• Yrken och verksamheter i närområdet.

Att leva i världen

• Miljöfrågor utifrån elevens vardag, till exempel frågor om trafik, energi och livsmedel.
• Rumsliga förutsättningar i natur och miljö för befolkning och bebyggelse, till exempel mark, vatten och klimat.
• Namn och läge på världsdelarna och världshaven samt på länder och platser som är betydelsefulla för eleven.
• Människans uppkomst, vandringar, samlande och jakt samt förändrade lev­nads­villkor i samband med övergången till jordbruk.
• Norden befolkas. Människors levnadsvillkor under nordisk stenålder, brons­ålder och järnålder.
• Berättelser i antik och nordisk mytologi samt i samisk religion.
• Några högtider, symboler och berättelser inom kristendom, islam och juden­dom. Några berättelser ur Bibeln och deras innebörder.
• Mänskliga rättigheter inklusive alla människors lika värde och barnets rättigheter i enlighet med FN:s konvention om barnets rättigheter (barn­konventionen).
• Grundläggande demokratiska principer. Vad åsikts- och yttrandefrihet samt majoritetsprincipen kan innebära i skolan och i samhället.
• Pengars användning och värde. Olika exempel på betalningsformer och vad några vanliga varor och tjänster kan kosta.
• Aktuella samhällsfrågor i olika medier.

Att undersöka verkligheten

• Metoder för att söka information, till exempel textläsning, intervjuer och obser­vationer. Samtal om olika källors användbarhet och tillförlitlighet.
• Jordgloben, analoga och digitala kartor samt storleksrelationer och väder­streck.
• Mentala kartor, till exempel över närområdet, skolvägar eller andra platser som är betydelsefulla för eleven.
• Tidslinjer och tidsbegreppen dåtid, nutid och framtid.

Undervisningen i samhällskunskap ska behandla följande centrala innehåll

I årskurs 4–6

Individer och gemenskaper

• Sociala roller och normer i olika sammanhang, till exempel inom familjen och i vänskapsrelationer. Könsroller, jämställdhet och sexualitet.
• Sociala skyddsnät för barn i olika livssituationer, i skolan och i samhället.

Samhällsresurser och fördelning

• Privatekonomi och relationen mellan arbete, inkomst och konsumtion.
• Det offentligas ekonomi. Vad skatter är och vad kommuner, regioner och stat använder skattemedel till.
• Exempel på skilda ekonomiska och sociala villkor för barn, i Sverige och i oli­ka delar av världen.

Beslutsfattande och politiska idéer

• Vad demokrati är och hur demokratiska beslut fattas. Hur individer och grupper kan påverka beslut, genom att rösta i allmänna val och till exempel genom elevråd i skolan eller genom att skapa opinion i sociala medier.
• Riksdagen och regeringen och deras olika uppdrag. Politiska val och partier i Sverige. Skiljelinjer i några aktuella politiska frågor.

Rättigheter och rättsskipning

• Samhällets behov av lagstiftning samt några olika lagar och påföljder. Krimi­nalitet och möjliga konsekvenser för individ och samhälle.
• De mänskliga rättigheterna och deras betydelse, inklusive barnets rättig­he­ter i enlighet med barnkonventionen. Principen om likabehandling, in­klu­sive skydd mot diskriminering.
• De nationella minoriteterna judar, romer, urfolket samerna, sverigefinnar och tornedalingar: kultur, historia och rättigheter.

Information och kommunikation

• Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare och granskare av sam­hällets makthavare samt som underhållare.
• Hur digitala och andra medier kan användas ansvarsfullt utifrån sociala, etiska och rättsliga aspekter.

Granskning av samhällsfrågor

• Aktuella samhällsfrågor och olika perspektiv på dessa.
• Hur budskap, avsändare och syfte kan urskiljas och granskas med ett käll­kri­tiskt förhållningssätt i såväl digitala medier som i andra typer av källor som rör samhällsfrågor.

I årskurs 7–9

Individer och gemenskaper

• Människors identiteter, ekonomiska resurser och möjligheter i samhället och hur dessa kan påverkas av bland annat socioekonomisk bakgrund, kön, ålder och etnicitet. Begreppen makt, rättvisa, jämlikhet och jämställdhet.
• Svenska välfärdsstrukturer och hur de fungerar, till exempel sjuk­vårds­systemet och arbetslöshetsförsäkringen.
• Migration till, samt integration och segregation i Sverige i dag.

Samhällsresurser och fördelning

• Hur hushållens, företagens, bankernas och det offentligas ekonomi hänger samman. Orsaker till förändringar i samhällsekonomin och vilka effekter de kan få.
• Länders och regioners beroende av varandra i en globaliserad ekonomi. Skil­da förutsättningar för olika länder och regioner.
• Orsaker till och konsekvenser av en ojämlik fördelning av inkomster och för­mögenheter mellan människor i Sverige och i olika delar av världen.
• Arbetsmarknadens och arbetslivets förändringar och villkor, till exempel med avseende på lönebildning, arbetsmiljö och arbetsrätt.

Beslutsfattande och politiska idéer

• Vad begreppen demokrati och diktatur, monarki och republik samt par­la­men­tarism och presidentstyre innebär. Exempel på hur dessa olika stats- och styrelseskick kan fungera.
• Politiska ideologier och skiljelinjer mellan politiska partier i Sverige.
• Sveriges politiska system med Europeiska unionen, riksdag, regering, Same­tinget, regioner och kommuner. Sveriges grundlagar.
• Var olika beslut fattas och exempel på hur besluten påverkar individer, grupper och samhället i stort. Individers och gruppers möjligheter att på­ver­ka den demokratiska processen.
• FN:s syfte, huvuduppgifter och verksamhet samt det nordiska samarbetets bak­grund och innehåll.

Rättigheter och rättsskipning

• Kränkningar av de mänskliga rättigheterna i olika delar av världen och inter­nationellt ar­bete för att främja mänskliga rättigheter.
• De nationella minoriteternas situation i Sverige samt den svenska mino­ri­tets­politiken och dess framväxt. Samernas ställning som urfolk.
• Friheter, rättigheter och skyldigheter i demokratiska samhällen. Dilemman som hänger samman med demokratiska rättigheter och skyldigheter, till exem­pel gränsen mellan yttrandefrihet och kränkningar i sociala medier.
• Rättssystemet i Sverige och principer för rättssäkerhet. Möjliga orsaker till och konsekvenser av olika typer av kriminalitet, till exempel korruption, våldsbrott, sexualbrott och hedersrelaterat våld och förtryck. Krimi­nal­vår­dens uppgifter.

Information och kommunikation

• Hur media produceras, distribueras och konsumeras samt vilka möjligheter och svårigheter det kan innebära för mediernas roll i ett demokratiskt sam­hälle.
• Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden. Hur individer och grupper framställs i media, till exempel utifrån kön och etnicitet, och hur detta kan påverka normbildning och värderingar.

Granskning av samhällsfrågor

• Lokala, nationella och globala samhällsfrågor och olika perspektiv på dessa.
• Kritisk granskning av information, ståndpunkter och argument som rör sam­hälls­frågor i såväl digitala medier som i andra typer av källor.