Kemi, GRSPKEM01

Om ämnet

Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda områden som hälsa, material­utveck­ling, miljöteknik och resurshushållning. Med kunskaper om materiens upp­bygg­nad och oförstörbarhet får människor redskap för att kunna främja hållbar ut­veckling.

Undervisningen i ämnet kemi ska syfta till att eleverna utvecklar nyfikenhet på och intresse för att veta mer om omvärlden. Eleverna ska därför ges möj­lig­heter att ställa frågor om kemiska processer och materiens egenskaper och upp­byggnad utifrån egna upplevelser och aktuella händelser. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om kemin i naturen, i samhället och i människokroppen samt ge dem förutsättningar att använda kemins be­grepp och förklaringsmodeller för att beskriva och förklara kemiska samband. Ele­verna kan på så sätt utveckla sin förmåga att skilja mellan natur­veten­skapliga och andra sätt att beskriva och förklara omvärlden.

Genom undervisningen ska eleverna ges möjligheter att använda kun­ska­per i kemi för att formulera egna och granska andras argument. Därigenom ska eleverna utveckla sin förmåga att kommunicera samt hantera praktiska och etiska valsituationer i frågor som rör miljö och hälsa. Eleverna ska även ges förutsättningar att söka svar på ämnesspecifika frågor med hjälp av olika ty­per av källor. På så sätt ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar ett kritiskt tänkande och tilltro till sin förmåga att hantera frågor som rör natur­veten­skap och som har betydelse för dem själva och samhället.

Undervisningen ska även ge eleverna förutsättningar att söka svar på frågor om kemiska processer och materien med hjälp av egna systematiska under­sök­ningar. På så sätt ska eleverna ges möjligheter att utveckla förståelse för att påståenden kan prövas och att kunskaper i kemi växer fram med hjälp av natur­vetenskapliga arbetsmetoder. I det praktiska arbetet ska eleverna även ges möjligheter att utveckla färdigheter i att hantera material, utrustning och digi­tala verktyg.

Undervisningen i ämnet kemi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla

• kunskaper om kemins begrepp och förklaringsmodeller för att beskriva och förklara samband i naturen, i samhället och i människokroppen,
• förmåga att använda kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör miljö och hälsa, och
• förmåga att genomföra systematiska undersökningar i kemi.

Innehåll

I årskurs 1–4

Året runt i naturen

• Årstidsväxlingar i naturen. Några djurs och växters livscykler och an­pass­ningar till olika livsmiljöer och årstider.
• Djur, växter och svampar i närmiljön, hur de kan grupperas samt namn på några vanligt förekommande arter.
• Enkla näringskedjor som beskriver samband mellan organismer i eko­system.

Kropp och hälsa

• Några av människans organ, deras namn och översiktliga funktion.
• Människans upplevelser av ljus, ljud, värme, smak och doft med hjälp av oli­ka sinnen.
• Betydelsen av kost, sömn, hygien, motion och sociala relationer för att må bra.

Kraft och rörelse

• Tyngdkraft, tyngdpunkt, jämvikt, balans och friktion som kan upplevas och obser­veras vid lek och rörelse.
• Solsystemets himlakroppar och deras rörelser. Människan i rymden.

Material och ämnen

• Hur material kan sorteras efter några egenskaper, till exempel utseende, om de är magnetiska och om de flyter eller sjunker i vatten. Hur materialen kan åter­vinnas.
• Några blandningar och hur de kan delas upp i sina olika beståndsdelar, till exem­pel genom avdunstning och filtrering.
• Vattnets olika former: fast, flytande och gas. Avdunstning, kokning, kon­den­sering, smältning och stelning.

Systematiska undersökningar

• Enkla fältstudier, observationer och experiment. Utförande och dokumen­ta­tion av undersökningarna med ord, bilder och digitala verktyg.
• Några berättelser om hur naturvetenskaplig kunskap vuxit fram.

Undervisningen i kemi ska behandla följande centrala innehåll

I årskurs 5–7

Kemin i naturen, i samhället och i människokroppen

• Materiens uppbyggnad visualiserad med hjälp av enkla partikelmodeller.
• Indelning av ämnen och material utifrån egenskaperna löslighet, lednings­förmåga, surt eller basiskt.
• Vattnets egenskaper och kretslopp.
• Luftens egenskaper och sammansättning.
• Fotosyntes och förbränning som exempel på kemiska reaktioner i naturen.
• Fossila och förnybara bränslen och deras påverkan på klimatet.
• Matens innehåll och näringsämnenas betydelse för hälsan.
• Vanliga kemikalier i hemmet. Deras användning och påverkan på miljön och människan samt hur de är märkta och bör hanteras.
• Råvarors förädling till produkter, till exempel metaller, papper och plast. Hur produkterna kan återanvändas eller återvinnas.

Systematiska undersökningar och granskning av information

• Observationer och experiment med såväl analoga som digitala verktyg. Plane­ring, utförande, värdering av resultat samt dokumentation med ord, bilder och tabeller.
• Några upptäckter inom kemiområdet och deras betydelse för människans lev­nads­villkor och syn på naturen.
• Kritisk granskning och användning av information som rör kemi.

I årskurs 8–10

Kemin i naturen, i samhället och i människokroppen

• Materiens uppbyggnad, kretslopp och oförstörbarhet visualiserat med hjälp av partikelmodeller. Grundämnen, molekyl- och jonföreningar samt hur äm­nen omvandlas genom kemiska reaktioner. Atomer, elektroner och kärn­partiklar.
• Separations- och analysmetoder, till exempel filtrering, fällning, pH-mät­ning och identifikation av ämnen.
• Vatten som lösningsmedel och transportör av ämnen, till exempel i mark, väx­ter och människokroppen.
• Några kemiska processer i mark, luft och vatten samt deras koppling till frå­gor om miljö och hälsa, till exempel växthuseffekten, vattenrening och sprid­ning av miljögifter.
• Kolatomens egenskaper och kretslopp i naturen, i samhället och i män­ni­sko­­kroppen.
• Kolhydrater, proteiner och fetter samt deras funktioner i människokroppen.
• Utveckling av produkter och material, till exempel läkemedel, funktions­klä­der och batterier.
• Några produkters livscykler och påverkan på miljön.

Systematiska undersökningar och granskning av information

• Observationer och experiment med såväl analoga som digitala verktyg. Formulering av undersökningsbara frågor, planering, utförande, värdering av resultat samt dokumentation med bilder, tabeller, diagram och rapporter.
• Sambandet mellan kemiska undersökningar och utvecklingen av begrepp och förklaringsmodeller. De kemiska förklaringsmodellernas historiska framväxt, användbarhet och föränderlighet.
• Informationssökning, kritisk granskning och användning av information som rör kemi. Argumentation och ställningstaganden i aktuella frågor som rör miljö och hälsa.