Hela sveriges kurser och ämnen

Svenska som andraspråk, GRSPSVA01

Information

  • Ämneskategori: Okänd
  • Gäller från: 2022-07-01
  • Senast ändrad: 2023-09-27
  • Giltig till: Ej angivet

Läroplan

  • Namn: Specialskolan, SPEC2011
  • Gäller från: 2022-07-01
  • Senast ändrad: 2023-09-20
  • Grundförfattning: 2010:250
  • Ändringsförfattning: 2022:9

Om ämnet

Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att ha ett rikt och varierat språk är betydelsefullt för att kunna förstå och verka i ett samhälle där kulturer, livsåskådningar, generationer och språk möts.

Undervisningen i ämnet svenska som andraspråk ska syfta till att eleverna ut­veck­­lar kunskaper i och om svenska språket. Genom att undervisningen utgår från ett andraspråksperspektiv ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt sven­ska tal- och skriftspråk så att de får tilltro till sin språkförmåga och kan och vågar uttrycka sig i olika sammanhang och för skilda syften. Därigenom ska eleverna ges möjlighet att utveckla sitt svenska språk för att tänka, kom­mu­nicera och lära. Eleverna ska även ges möjlighet att utveckla olika strate­gier för hur man lär sig språk samt strategier för att stödja den egna kom­mu­nika­tionen. I undervisningen ska eleverna stimuleras att utveckla och uttrycka kom­p­lexa tankar utifrån sin kunskapsnivå och sina språkliga resurser. Kraven på språklig korrekthet ska relateras till olika stadier i andraspråksutvecklingen och till den innehållsliga och tankemässiga komplexiteten. Det innebär att under­visningen ska ge eleverna rika möjligheter att kommunicera i tal och skrift på svenska, utan att det ställs för tidiga krav på språklig korrekthet.

Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva på sven­ska. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kun­ska­per om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier. Undervisningen ska även syfta till att eleverna utvecklar för­må­gan att skapa och bearbeta texter, enskilt och tillsammans med andra. Ele­verna ska ges möjlighet att kommunicera i digitala miljöer med interaktiva och föränderliga texter. Eleverna ska även stimuleras till att uttrycka sig genom olika estetiska uttrycksformer. Vidare ska undervisningen bidra till att ele­verna utvecklar kunskaper om hur man söker och kritiskt värderar infor­ma­tion från olika källor.

I undervisningen ska eleverna möta samt få utveckla kunskaper om skön­litte­ratur från olika tider och skilda delar av världen. Eleverna ska ges möj­lig­het att läsa, analysera och resonera om skönlitterära verk i olika genrer. Under­vis­ningen ska också bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om olika for­mer av sakprosa. I mötet med olika typer av texter, scenkonst och annat este­tiskt berättande ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt svenska språk, den egna identiteten och sin förståelse för omvärlden.

Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om svenska språket, dess normer, uppbyggnad, uttal, ord och begrepp samt om hur språkbruk varierar beroende på sociala sammanhang och medier. På så sätt ska undervisningen bidra till att stärka elevernas medvetenhet om och till­tro till den egna språkliga och kommunikativa förmågan. Undervisningen ska också bidra till att eleverna får förståelse för att sättet man kommunicerar på kan få konsekvenser för en själv och för andra människor. Därigenom ska ele­verna ges förutsättningar att ta ansvar för det egna språkbruket i olika sam­man­hang och medier.

Undervisningen i ämnet svenska som andraspråk ska ge eleverna förut­sätt­ningar att utveckla

  • förmåga att formulera sig och kommunicera i tal och skrift, urskilja språk­li­ga strukturer och följa språkliga normer,
  • förmåga att anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
  • förmåga att läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syf­ten, och
  • förmåga att söka information från olika källor och värdera dessa.

Innehåll

I årskurs 1–4

Läsa och skriva

  • Gemensam och enskild läsning. Läsrelaterade aktiviteter och strategier för att förstå, avkoda och tolka ord, begrepp och texter.
  • Läsriktning och sambandet mellan ljud och bokstav i jämförelse med andra språk eleven kan.
  • Att återge delar av innehållet i olika texter samt resonera om budskap i tex­­terna och jämföra med egna erfarenheter.
  • Gemensamt och enskilt skrivande. Strategier för att skriva ord, meningar och olika typer av texter med anpassning till deras uppbyggnad och språk­liga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.
  • Grundläggande textbearbetning.
  • Handstil och att skriva med digitala verktyg.
  • Språkliga strukturer och normer. Ords böjningsformer och menings­bygg­nad med sambandsord, i jämförelse med andra språk eleven kan. Grund­läggan­de skrivregler, med gemener och versaler, de vanligaste skilje­teck­nen samt stavning av vanligt förekommande ord i elevnära och för eleven kän­da texter.
  • Alfabetet och alfabetisk ordning.

Tala, lyssna och samtala

  • Strategier för att lyssna, förstå och muntligt göra sig förstådd i situationer när det egna svenska språket inte räcker till, exempelvis att be om för­tyd­ligan­den, förklara och använda olika språk som resurs.
  • Strukturerade samtal. Att berätta om vardagliga händelser samt att uttrycka käns­lor, kunskaper och åsikter. Att lyssna, ställa frågor och ge kommen­ta­rer. Fraser och uttryck samt ords värdeladdning.
  • Att lyssna aktivt och återberätta viktiga delar av ett innehåll.
  • Att ge och ta emot muntliga instruktioner.
  • Muntliga presentationer och muntligt berättande. Föremål, bilder, digitala medier och verktyg samt andra hjälpmedel som kan stödja presentationer.
  • Uttal, betoning och satsmelodi samt uttalets betydelse för att göra sig för­stådd. Svenska språkets uttal i jämförelse med andra språk eleven kan.

Texter

  • Skönlitteratur för barn från olika tider och skilda delar av världen. Sånger, munt­ligt berättande, bilderböcker, kapitelböcker, lyrik, dramatik, sagor och my­ter. Texter som belyser människors upplevelser och erfarenheter.
  • Berättande texters budskap, uppbyggnad och innehåll. Hur en berättande text kan organiseras med inledning, händelseförlopp och avslutning samt ut­byggnad med enkla miljö- och personbeskrivningar. Texternas ord och uttryck.
  • Några skönlitterärt betydelsefulla barnboksförfattare och illustratörer.
  • Sakprosatexter för barn. Beskrivande, förklarande och instruerande texter och hur deras innehåll kan organiseras.
  • Muntliga texter, till exempel radioprogram för barn och inlästa texter.
  • Texter som kombinerar ord och bild samt texter i digitala miljöer för barn.

Språkbruk

  • Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel grafiska modeller.
  • Ord och begrepp för att på ett varierat sätt uttrycka känslor, kunskaper och åsik­ter.
  • Hur ord och yttranden uppfattas av omgivningen beroende på tonfall, kropps­språk och ords nyanser. Språkbruk samt möjligheter och risker vid egen kommunikation i digitala medier.
  • Ord och begrepp för att benämna elevnära händelser och föremål i elevens var­dag. Vardagliga ords betydelseomfång och kategorisering i jämförelse med andra språk eleven kan, till exempel att flera ord på ett språk motsvaras av ett ord på ett annat språk.
  • Ordspråk och talesätt i jämförelse med andra språk eleven kan.
  • Skillnader mellan tal- och skriftspråk.

Informationssökning och källkritik

  • Informationssökning i böcker, tidskrifter och på webbplatser för barn samt i söktjänster på internet.
  • Hur texters avsändare påverkar innehållet.

I årskurs 5–7

Läsa och skriva

  • Gemensam och enskild läsning. Läsrelaterade aktiviteter och strategier för att förstå, avkoda och tolka ord, begrepp och texter från olika medier. Att ur­skilja texters budskap, både det direkt uttalade och sådant som är indirekt uttryckt.
  • Sammanfattning av texter.
  • Resonemang om texter med koppling till sammanhang inom och utanför tex­ten samt till den egna läsupplevelsen.
  • Gemensamt och enskilt skrivande. Strategier för att skriva olika typer av tex­ter med anpassning till deras uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar, såväl med som utan digitala verk­tyg.
  • Bearbetning av egna och gemensamma texter till innehåll och form. Att ge och ta emot respons på texter.
  • Handstil och att skriva med digitala verktyg.
  • Språkliga strukturer och normer. Ords böjningsformer, meningsbyggnad med huvudsatser och bisatser samt svenska språkets ordföljd i jämförelse med andra språk eleven kan. Textbindning med hjälp av sambandsord. Stav­ning, skiljetecken och ordklasser.
  • Svenska och flerspråkiga ordböcker och digitala verktyg för att utöka ordförrådet samt för ordförståelse och stavning.

Tala, lyssna och samtala

  • Strategier för att förstå och göra sig förstådd när det egna svenska språket inte räcker till, exempelvis att be om förtydliganden, omformulera och an­vän­da olika språk som resurs.
  • Utmärkande drag i talspråket som kan försvåra förståelsen: reduktioner, assi­mileringar och talhastighet.
  • Olika former av strukturerade samtal, till exempel dialoger och intervjuer.
  • Att lyssna aktivt, ställa frågor, uttrycka tankar och känslor samt resonera och argumentera i olika samtalssituationer och i samband med demo­kra­tiska beslutsprocesser. Användning av sambandsord för att jämföra, mo­ti­ve­ra och exemplifiera.
  • Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare. Dis­po­sition med inledning, innehåll och avslutning. Stödord, bilder, digitala me­dier och verktyg samt andra hjälpmedel för att planera och genomföra en muntlig presentation. Hur gester och kroppsspråk kan påverka en pre­sen­tation.
  • Uttal, satsmelodi och sambandet mellan betoning och betydelse. Svenska språ­kets uttal i jämförelse med andra språk eleven kan.

Texter

  • Skönlitteratur för barn och unga från olika tider, från Sverige och övriga värl­den. Lyrik, dramatik, sagor och myter. Texter som belyser människors vill­kor och identitets- och livsfrågor.
  • Berättande texters budskap, språkliga drag och uppbyggnad. Till­baka­blickar, miljö- och personbeskrivningar samt dialoger. Texternas ord och uttryck.
  • Några skönlitterärt betydelsefulla barn- och ungdomsboksförfattare och de­ras verk.
  • Sakprosatexter för barn och unga. Beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande texter. Texternas innehåll, uppbyggnad, typiska språk­liga drag samt deras ord och begrepp.
  • Muntliga texter, till exempel radioprogram för barn och ungdomar samt in­lästa texter.
  • Texter som kombinerar ord, bild och ljud samt texter i digitala miljöer. Tex­ternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.

Språkbruk

  • Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel grafiska modeller och stödord.
  • Ord och begrepp för att på ett varierat sätt uttrycka känslor, kunskaper och åsik­ter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.
  • Ord och begrepp i både vardags- och skolspråk. Flertydiga ord, ords in­bör­des relationer, ords klassificering i över- och underordning samt ords betydelse­omfång i jämförelse med andra språk eleven kan.
  • Ordspråk och talesätt i jämförelse med andra språk eleven kan. Fasta fraser och liknelser.
  • Formellt och informellt språk. Skillnader i språkanvändning beroende på mottagare, syfte och sammanhang. Ansvarsfullt agerande vid kommunikation i digitala och andra medier.

Informationssökning och källkritik

  • Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i upp­slags­böcker, genom intervjuer och i söktjänster på internet.
  • Hur man jämför källor och prövar deras tillförlitlighet med ett källkritiskt för­hållningssätt.

I årskurs 8–10

Läsa och skriva

  • Gemensam och enskild läsning. Läsrelaterade aktiviteter och strategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Att urskilja texters bud­skap, tema och motiv samt deras syfte, avsändare och sammanhang. Att urskilja innehåll som kan vara direkt uttalat eller indirekt uttryckt i tex­ten.
  • Sammanfattning av texter.
  • Analys av texter med koppling till upphovsperson, tid och andra texter samt utifrån egna erfarenheter och referensramar, olika livsfrågor och om­världs­frågor.
  • Gemensamt och enskilt skrivande. Strategier för att skriva olika typer av tex­ter med anpassning till deras uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar.
  • Disposition och redigering av texter med hjälp av digitala verktyg. Bear­bet­ning av egna och gemensamma texter till innehåll och form. Att ge och ta emot respons på texter.
  • Språkliga strukturer och normer. Meningsbyggnad och ordföljd på svenska i jämförelse med andra språk eleven kan. Hur orsaks-, konsekvens- och villkors­samband kan formuleras genom olika typer av bisatser. Stycke­in­del­ning och textbindning med sambandsmarkörer, referensbindning och tematisk bindning. Skiljetecken, ordklasser, kongruens, tempus, genus och satsdelar samt stavning.
  • Svenska och flerspråkiga ordböcker och digitala verktyg för att utöka ord­förrå­det samt för ordförståelse, variation och stavning.

Tala, lyssna och samtala

  • Strategier för att förstå och göra sig förstådd när det egna svenska språket inte räcker till, exempelvis omformuleringar, synonymer och att använda olika språk som resurs.
  • Olika former av samtal. Att delta aktivt, uttrycka känslor, tankar och kun­skaper, lyssna, ställa frågor och föra resonemang, samt formulera och be­möta argument. Användning av sambandsord för att jämföra, motivera, exemp­lifiera och problematisera.
  • Att leda ett samtal och sammanfatta huvuddragen i vad som sagts.
  • Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare. An­pass­ning av språk, innehåll och disposition till syfte, mottagare och samman­hang. Talmanus och olika verktyg för att planera och genomföra muntliga presentationer, såväl med som utan digital teknik.
  • Svenska språkets prosodi och uttalets betydelse för att göra sig förstådd. Olika varieteter av talad svenska: dialekter och sociolekter.

Texter

  • Skönlitteratur för ungdomar och vuxna från olika tider, från Sverige och öv­riga världen. Epik, lyrik och dramatik. Texter som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor.
  • Språkliga drag, uppbyggnad och berättarperspektiv i berättande och poe­tiska texter. Bildspråk, gestaltningar, parallellhandling, tillbakablickar, mil­jö- och personbeskrivningar samt dialoger.
  • Några skönlitterära genrer och hur de stilistiskt och innehållsligt skiljer sig ifrån varandra.
  • Några skönlitterärt betydelsefulla författare och deras verk samt de his­to­ri­ska och kulturella sammanhang som verken har tillkommit i.
  • Sakprosatexter för ungdomar och vuxna. Beskrivande, förklarande, utre­dan­de, instruerande och argumenterande texter. Texternas syfte, innehåll, upp­byggnad och språkliga drag samt deras ord och uttryck. Kombinationer av olika texttyper.
  • Muntliga texter, till exempel radioprogram för unga och vuxna samt inlästa tex­ter.
  • Texter i digitala miljöer samt andra texter som kombinerar ord, bild och ljud. Språkliga och dramaturgiska komponenter samt hur uttrycken kan sam­­spela med varandra, till exempel i filmiskt berättande, teater­före­ställ­ningar och webbtexter.

Språkbruk

  • Språkliga strategier för att minnas och lära genom att identifiera nyckelord, föra anteckningar och använda grafiska modeller.
  • Ord och begrepp för att på ett varierat sätt uttrycka känslor, kunskaper och åsik­ter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.
  • Ord och begrepp i både vardags- och skolspråk. Flertydiga ord, synonymer, ords klassificering i över- och underordning samt ords betydelseomfång i jäm­förelse med andra språk eleven kan.
  • Ordbildning, till exempel sammansatta ord samt avledningar med suffix och prefix. Bildspråk, nominaliseringar, fasta fraser och idiomatiska ut­tryck i jämförelse med andra språk eleven kan.
  • Skillnader i språkanvändning beroende på syfte, mottagare och samman­hang. Språkets betydelse för att utöva inflytande.
  • Språkbruk, yttrandefrihet och integritet i digitala och andra medier och i olika sammanhang.

Informationssökning och källkritik

  • Informationssökning på bibliotek och på internet, i böcker och massmedier samt genom intervjuer.
  • Hur man refererar, citerar och gör källhänvisningar, även referenser till digi­tala medier.
  • Hur man sovrar i en stor informationsmängd och prövar källors till­förlit­lig­­het med ett källkritiskt förhållningssätt.